Var tredje kommun har aktiverat sin krisplan

Var tredje svensk kommun har någon gång aktiverat sina kris- och katastrofplaner. Det framgår av en undersökning som gjorts på uppdrag av krishanteringsföretaget Svensk Krisledning. Kommunernas krisplaner ska sättas in vid ”extraordinära händelser” som den vanliga kommunorganisationen inte klarar att hantera.

Den nya undersökningen visar att kommunernas planer riskerar att bli inaktuella eftersom de både uppdateras och testas mycket oregelbundet och att testerna oftast bara är enklare skrivbordstester.

– Men två tredjedelar av kommunerna planerar ändå att förstärka sin katastrofplanering, säger Kenneth Hellqvist, vice vd i  Svensk Krisledning i Stockholm.

Siffrorna visar också att praktiskt taget alla kommuner idag har särskilda krisledningslokaler att leda kriser ifrån. Däremot saknas fortfarande krisplaner i omkring var tionde kommun. Alla kommuner måste varje mandatperiod göra så kallade risk- och sårbarhetsanalyser för att ta reda på hur riskerna ser ut.

– Vår kommuns pågående arbete med de här analyserna visar klart och tydligt att riskerna, både för olyckor med personskador och händelser med stora förtroende- och kapitalförluster är höga, säger Hans Henriksson, handläggare av kris- och beredskapsfrågor inom Gislaveds kommun.

Moderna IT-system för krisledning har ännu inte fått något genomslag i kommunerna. Det system som utvecklades under flera år, Elvira, visade sig i vintras vara både komplicerat och svårt att gå vidare med. Därför stoppades utvecklingsarbetet och Elvira används idag av bara några få kommuner.

– Den här typen av händelser kräver oftast att man har en bra strukturerad ledning. Det får man bara genom ett bra IT-system för krisledning, men också med regelbundna övningar, säger Hans Henriksson.

– Vi hoppas att det krisledningssystem som vårt företag utvecklat ska kunna bli lika intressant för kommunerna som det blivit för svenska företag, säger Kenneth Hellqvist.